www.skogsformedling.se
Startsida
Personaluthyrning
Maskinring
Uppdragsfrmedling
Hyggesservice
Rjningsservice
  ikon_rojning.gif Rjningsbehov
  ikon_rojning.gif Kontakt behov
  ikon_rojare.gif Entreprenrer
  ikon_rojare.gif Kontakt Entr
Skogsbilder
Naturfilmer
ikon_fjaril.gif Kundannonser
ikon_gran.gif Rjbutiken
Om fretaget
Kontakt
Skogsutbildningar
Skogsnje
Skogliga skvgar
Handarbete
rojning_bjork_400px.jpg

Röjning i björkbestånd

Vårtbjörk eller Glasbjörk?

Vårtbjörken har rakare stam och växer 25% snabbare än Glasbjörken. Satsar man på björktimmer gynna vårtbjörken vid röjning. Välj frö björk före stubbskott. Röj i tid och behåll grönkrongränsen för maximal produktion.

Välj trädslag efter bonitet:

  • Tallen växer bra på bördiga marker, men kvaliteten blir ofta dålig. På karga växtplatser växer tallen bättre än andra trädslag, och den får även bättre kvalitet än övriga trädslag.
  • Granen kräver en tämligen näringsrik växtplats för att växa bra, och den trivs inte på karga växtplatser lika bra som tallen.
  • Vårtbjörk och asp hör till de trädslag som växer bra på näringsrika boniteter.
  • Glasbjörken växer särskilt bra på fuktiga marker. Den trivs i friska, näringsrika skogar, på torvmarker, vid diken, stränder och vägkanter. Glasbjörken har dock en klart långsammare tillväxt än vårtbjörken. Därför lönar det sig i allmänhet inte att odla glasbjörk på sådana växtplatser där andra trädslag också går bra.

Kvalitetsröjning av björk på svenska hyggen?

Spara inte de grövsta och kvistigaste björkarna i beståndet som huvudstammar!

Satsa på de kvalitativt bästa stammarna vid röjning, raka, finkvistiga och med bibehållen grönkrongräns.

Varför väljer röjaren fel huvudstammar i björk röjnings bestånd?

Ofta ser man björkbestånd där röjstammarna får växa vidare och huvudstammarna är nersågade. Kanske det är en brist i röjningsutbildningen av våra skogsarbetare? Eller skall vi satsa på volymproduktion av krokig björkmassaved i stället för värdeproduktion av björktimmer? I ett kvalitetsröjt björkbestånd får ett underliggande granbestånd kraftigare ljusinflöde genom björkkronans tak, vilket gynnar granens utveckling.

Röj värdefull björk i rätt tid och till rätt förband!

Om björken skall utnyttja markens produktikonsförmåga, får inte grönkrongränsen nå högre upp på stammen än halva stammens längd.

Björken är mest ljuskrävande av våra trädslag, därefter kommer tallen och minst ljuskrävande är granen. Därför går det bra att odla björk och gran i samma bestånd och de har samma bonitetskrav. Observera björkens behov av ljus för att utvecklas och förbandets betydelse vid björkproduktion. Vi får lätt stava björkseffekter om röjningsinsatsen varit eftersatt eller fel röjningsförband och det tar lång tid att rätta till försummade röjningsinsatser. Dessutom skjuter röjningskostnaden i höjden.

Varför vanvård av björkbestånd?

Man skyller på den höga röjningskostnaden, men röj björken i tid till rätt förband och få lägre skötselkostnader. Björkbestånd med en höjd av 3 meter som röjs till 3 meters förband klarar kravet på grönkrongräns 50% av stammens längd för att nå gallringsdimensioner. Med detta glesa björkförband kan granplantor samsas med björken för att öka volymproduktionen med hjälp av ljusbehovseffekter. Det glesa björkförbandet och hög andel grönkrona på björkstammarna, dämpar och utplånar stubbskottsuppslag. Samma effekt får vi om björken gallras ut i sista gallringen i ett blandbestånd av gran och björk.

Röjningsmålsättning för plantröjning och röjningsintensitet

  Stamantal efter röjningen
  Södra Sverige Norra Sverige
Domin. trädslag längd, m st/ha längd, m st/ha
Tall 5-8 1800-2000 3-6 1800-2500
Gran 3-5 1800 2-5 1800-2000
Vårtbjörk 5-8 1600 - -
Glasbjörk 5-8 2000 3-7 2000
Asp 5-7 1600 - -
Lärkträd 4-7 1300 - -

Röjningsråd och naturhänsyn

Om målet är en blandskog, kvarlämnas vid röjningen sådana utvecklingsdugliga plantor av olika trädslag som lämpar sig för växtplatsen. Om den skog som ska drivas upp domineras av barrträd får de lövträd som lämnas kvar inte vara så stora att de kväver barrträden som växer långsammare. Lövträden behöver inte heller vara jämnt fördelade i beståndet, utan de kan lämnas kvar till exempel bara för att fylla ut luckor. Särskilt lämpliga platser för lövträd är fuktiga sänkor, områden invid bäckar och olika skyddszoner.

Hur mäter vi stamantalet/ha?

Mätning av stamantal/ha under arbetets gång på en provyta med 5,64 meter eller 3,99 meters radie med hjälp av ett metspö eller ett band. En planta på en provyta med radien 5,64 meter motsvarar 100 plantor på en hektar. På en provyta med radien 3,99 meter motsvarar en planta 200 plantor på en hektar. Med radien 2.52 meter motsvarar en planta 500 plantor/ha.

Hur röjer vi partier med eftersatt röjning?

Om röjningen har försummats eller om plantskogen är övertät, kan tillväxten i den unga skogen påskyndas genom att skogen sätts i skick före första gallringen. Med försenad röjning av ungskog avses den röjning och gallring som utförs i ungskog där röjningen förbigåtts. Denna utförs då beståndet uppnått en höjd på 8-12 meter.

Att sätta ungskog i skick är i regel arbetsdrygt och därför också kostsamt. Ofta är detta arbete ändå nödvändigt eftersom nedre delen av trädkronorna dör av brist på ljus om träden står för tätt. Kronan krymper, antalet assimilerande blad minskar och risken för snöskador ökar. Skogsägaren kan försäkra sig om att få försäljningsduglig massaved vid första gallringen genom att se till att träden har utrymme och ljus för att växa i grovlek.

Dessa objekt är en energivedsresurs och teknikutveckling i kombination med motormanuell arbetskraftsresurser bör utvecklas för att nyttja råvaran som energived.

Energivedsuttag i eftersatta röjningspartier

Med slängbrosslingsteknik kan en van skogsarbetare enkelt förflytta röjda stammar till griphögar längs en planerad stickväg i det eftersatta röjningspartiet. En beståndsgående flisskördare klipper själv grövre stammar på och längs stickvägen och samtidigt flisas manuellriktade röjningsrester i beståndet. Ett motormanuellt samarbete höjer den maskinella kapaciteten och i ”flisbeståndet”, arbetstillfällen skapas och värdelöst röjningsvirke kan nyttjas som energiråvara.

Hur röjer man med slängbrosslingsteknik?

1-bitsträd kapas med ett dubbeljack ca 5 cm från två håll med en lätt motorsåg, trädet står kvar och huggaren ställer ifrån sig sågen. Huggaren kan nu bräcka hållveden mellan sågskären och i luften rikta och förflytta stammen ca 2 meter fram eller tillbaka så att den lägger sig riktad i en griphög vid stickvägen.

Framtidsröjning ett alternativ i Sverige?

Österrike satsar på framtidsröjning i lövbestånd. Mycket värdefulla träd som Körsbär, Ek, Bok, Ask, Lönn, Lärk m.fl. stämplas med ett 9 meters förband och friröjes för att med punktinsatser i beståndet gynnas dimensionsutvecklingen av stammar som är värda minst 6 gånger mer än en normal granskog.

Varför planteras inte ädellövskog med ett 9 meters förband i våra traditionella granplanteringar efter stormen Gudrun? Punktinsats med framtidsröjning (brunnsröjning) runt ädelträdsplantorna är lösningen på skötselproblem för att skapa ett värdefullt slutavverkningsbestånd.

Ett annat alternativ är att plantera Douglasgran med 9 meters förband i de traditionella granplanteringarna i södra Sverige. Vi får ett skiktat bestånd och ljusets betydelse för volymtillväxten ökar när Douglasgranen drar iväg till 50 meters höjd på samma tid som vår svenska gran blir 30 meter.

Vid odling av ädellövskog som Ek och Bok krävs ett tätt bestånd i unga år och där förväxande individer röjes ner och lämnar plats till finkvistiga individer. Får Eken och Boken utvecklas fritt, breder den ut sig som eken i FöreningsSparbankens logga och blir kvistvargar utan framtida kvalitetsvärde. Samodla ädellövskogen i gran - löv blandbestånden och använd brunnsröjningsmetoden för att dra fram värdefulla kvalitetsstammar.

Lärkträd tycker inte om varandra i täta bestånd och därför skall lärken odlas i ett glest förband och ett lämpligt träslag att vårda med brunnsröjningsmetoden.


« Tillbaka
Röjning i björkbestånd rojning_bjork_40px.jpg
Frågor och svar vid röjning i björkbestånd

Röjning i granbestånd rojning_gran_40px.jpg
Frågor och svar vid röjning i granbestånd

Röjning i tallbestånd rojning_tall_40px.jpg
Frågor och svar vid röjning i tallbestånd

Varför betar älgen sönder våra nyröjda bestånd? rojning_alggodis_40px.jpg
Är det röjarens fel, som sågat ner all älgmat?

http://www.keyladesign.se/allman/keyla_add_swedish.gif
Annons
skogens.jpg
bloggbanner.jpg
qvarnsjo.jpg